1665-1747
Italian
Giuseppe Maria Crespi Locations
1747). Painter, draughtsman and printmaker. His religious and mythological works are distinguished by a free brushstroke and a painterly manner. He also painted spirited genre scenes, which by their quality, content and quantity distinguish him as one of the first Italian painters of high standing to devote serious attention to the depiction of contemporary life. Such paintings as Woman Laundering (1700-05; St Petersburg, Hermitage) or Woman Washing Dishes (1720-25; Florence, Uffizi) offer straightforward glimpses of domestic chores in images that are startlingly novel for the period and look forward to the art of Jean-Simeon Chardin, Jean-Francois Millet and Honore Daumier Related Paintings of Giuseppe Maria Crespi :. | Cupids Frollicking | The Death of St Joseph (san 05) | Cupid and Psyche | Woman Playing a Lute | Self-portrait | Related Artists:
Mount, Shepard AlonzoAmerican Painter, 1804-1868
WILSON, RichardWelsh Romantic Painter, ca.1713-1782
British landscape painter, b. Wales. He studied in London and achieved success as a portrait painter, but after a visit to Italy (c.1750?C1756) he devoted himself to landscape in the classical tradition of Claude Lorrain. The exhibition of Wilson's Niobe in 1760 won him acclaim, and he was made a member and later librarian of the Royal Academy. His work did not become generally popular until after his death. Although his Italian landscapes did not depart from the classical tradition of picturesque Roman ruins and recumbent nymphs, his work shows considerable originality and breadth of treatment, especially in his many fine paintings of English country houses. He exerted a strong influence on subsequent landscape painting in England. On Hounslow Heath (National Gall., London) and Afternoon and Lake Nemi
georg engelhardt schroderGeorg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare.
Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier.
Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst.
När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet.
Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.